genusskadad

Jag möts till en början av en tom lokal och en bartender som skratttar åt mig när jag frågar när Audionom kör igång sin spelning. Hen säger att hen har fått den frågan så många gånger ikväll (att hen tydligen måste brista ut i skratt). Jag tittar mig omkring och vill fråga henom vem det är som frågat henom det för jag ser då inga personer här, men jag håller tyst. Lokalen är fylld med upphängda tygstycken i vitt, psykadeliska stroboskop och en snubbe som spelar skivor i vad som ser ut som någon form av Live-outfit och en Ku-Klux-Klan-kåpa.
Så småningom sätter sig två stycken personer bredvid mig längst ena väggen varpå den ena smått ironiskt säger till den andra efter att hen har blickat ut äver lokalen: "Jag skulle nog ha tagit lite starkare droger.". Jag ställer mig själv frågan om det är queert att som bög ligga med en man som luktar precis som ens kvinnliga bästis från högstadiet.
Senare efter spelningen när en hel del tillslut har pallrat sig dit: Bland månkulisser, lokala pretentioner och den kompakta och tysta överenskommelsen att ingen behöver skämmas dagen efter över vad de har gjort i onyktert tillstånd står jag; halvt nykter, ovanligt levnadsglad och med ett näst intill perfekt förhållningssätt till den internaliserade "Parnormativiteten".

Livsglädje är sååå 2008!