Feministiskt självförsvar i statsvetenskapliga korridorer del. 2

På seminariumet i förvaltningskursen räckte min påtvingade uppsatskamrat upp handen och menade att kvinnor har en inneboende moderlig instinkt och därför i större utsträckning borde vara ledare/chefer än män.
   Sen det ögonblicket har jag övervägt att fråga honom vad han egentligen lägger i begreppet "genus" när han använder det, men jag har faktiskt inte vågat. Jag har ju för något år sen lämnat över den pedagogiska och retoriska stafettpinnen till jämställdhetsfeministerna. Samtidigt kan jag inte riktigt överge min besatthet över att försöka bli "den ultimata Retoriska Feministen". Och om vi ska vara helt ärliga så vet vi ju att en genusvetares öde trots allt är att jobba som jämställdhetskonsult för företag och prata om "Kvinnor, Män och Makt" för döva öron.

Kommentarer
Postat av: Melissa

Kan bara instämma... det är sådan ingrodd struktur och sociala aspekter att man nog skulle kunna dunka dem i huvudet med en av Nina Björks böcker o de hade ändå inte förstått...



nej språket behöver nyanseras -sitter själv i en situation där språket har blivit oerhört viktigt. Jag förlorade inte barn, jag fick änglar. De är inte borta, de är här på ett annat sätt... osv...

2008-12-09 @ 19:39:47
URL: http://mammamelissa.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0