Minnesbilder av en (queer) Gud, en malmitisk feeder och gudomlig falafel
De senaste två veckorna har bara bestått av korta och löst sammanhängande minnesbilder.
Den tidigaste jag kan komma ihåg är hur jag jag panikartat står och bankar på en kopiator vid Medborgarplatsen samma dag som min C-uppsats i genusvevetenskap ska delas ut till kurskamraterna. Jag minns att det hela slutar med att jag skrikandes ber till Gud om hens hjälp varpå min vän Alex konstaterar att det kanske är fel person/väsen att vända sig till om man vill ha hjälp med en uppsats som innehåller spår av sexradikal polemik och en vision om utraderandet av könsskillnad. Jag ställer frågan om det finns något som en "queer Gud"? (jag antar att Tiina Rosenberg ligger nära till hands? Eller kanske tvärtom med tanke på den skeptiscism hon visat inför kristendomen?) Hur som helst, den senaste minnesbilden består av att jag vaknar i en lägenhet i utkanten av Malmö City. Den tillhör min judiske och queera feministvännina Naomi (a.k.a "Min-feeder-för-i-vår"). Vid uppvaknandet får jag beskåda en livmoderligt inredd sovalkov och den självklara Witt-Brattström:ska fråga jag ställer är förstås; Är den (liv)moderlig nog?
PS. Ryktet om den billiga och gudomliga falafeln här i Malmö blev en självuppfyllande profetia. Minst en om dagen har det blivit hittills. Om jag fortsätter i den här takten kommer jag inte bara komma hem med en termins studieskulder till CSN utan även sju extralager underhudsfett, och det är ju inte fyskam det även om det kan uppfattas så i dessa fettföraktande tider. Då kanske jag för en gångs skull kommer kunna mäta mig i butchighet med björnar under Europride. I såna fall ska jag drag:a till Super Mario. Då får jag både med arbetarklassestetiken (som så vitt jag förstått är mer eller mindre obligatoriskt i officiella björnsammanhang) och 8-bitstalsnostalgi (som här får representera ett försök till förnyelse och uppdatering av björnkulturen). Och om mitt falafelätande av någon konstig anledning avstannar eller om min kropp likt de tidigare 22 åren jag levt fortsätter att stöta bort fett får jag väl drag:a till Luigi. DS.
Den tidigaste jag kan komma ihåg är hur jag jag panikartat står och bankar på en kopiator vid Medborgarplatsen samma dag som min C-uppsats i genusvevetenskap ska delas ut till kurskamraterna. Jag minns att det hela slutar med att jag skrikandes ber till Gud om hens hjälp varpå min vän Alex konstaterar att det kanske är fel person/väsen att vända sig till om man vill ha hjälp med en uppsats som innehåller spår av sexradikal polemik och en vision om utraderandet av könsskillnad. Jag ställer frågan om det finns något som en "queer Gud"? (jag antar att Tiina Rosenberg ligger nära till hands? Eller kanske tvärtom med tanke på den skeptiscism hon visat inför kristendomen?) Hur som helst, den senaste minnesbilden består av att jag vaknar i en lägenhet i utkanten av Malmö City. Den tillhör min judiske och queera feministvännina Naomi (a.k.a "Min-feeder-för-i-vår"). Vid uppvaknandet får jag beskåda en livmoderligt inredd sovalkov och den självklara Witt-Brattström:ska fråga jag ställer är förstås; Är den (liv)moderlig nog?
PS. Ryktet om den billiga och gudomliga falafeln här i Malmö blev en självuppfyllande profetia. Minst en om dagen har det blivit hittills. Om jag fortsätter i den här takten kommer jag inte bara komma hem med en termins studieskulder till CSN utan även sju extralager underhudsfett, och det är ju inte fyskam det även om det kan uppfattas så i dessa fettföraktande tider. Då kanske jag för en gångs skull kommer kunna mäta mig i butchighet med björnar under Europride. I såna fall ska jag drag:a till Super Mario. Då får jag både med arbetarklassestetiken (som så vitt jag förstått är mer eller mindre obligatoriskt i officiella björnsammanhang) och 8-bitstalsnostalgi (som här får representera ett försök till förnyelse och uppdatering av björnkulturen). Och om mitt falafelätande av någon konstig anledning avstannar eller om min kropp likt de tidigare 22 åren jag levt fortsätter att stöta bort fett får jag väl drag:a till Luigi. DS.
Att hyra ut sin lägenhet till heteropatriarkatet, stressen inför flytt och människotro
Att överlåta uthyrningen av min lägenhet under våren till mina föräldrar (läs min mamma) visade sig vara en dålig idé. Efter ett samtal med henne idag verkar det som att det är en 26-årig man med fast inkomst som för att citera min mamma, "ingav ett seröst intryck" (läs medelklassigt) i sin bostadsannons, som ska flytta in i mitt hem om två veckor. Tydligen ska han flytta ihop med sin flickvän till sommaren men behöver en lägenhet fram till dess.
Herregud, jag överlämnar mitt hem till heteropatriarkatet personfierat! Kan man skriva in i andrahands-kontraktet att heterosex är förbjudet mån tro? Eller ska jag kanske måla med blodröd färg i vardagsrummet över hela fondväggen att "penetration är våldtäkt"?
Utöver det är jag samtidigt nervös äver mitt "(A)sexuella och (alkohol)fria hejdå-saftkalas" jag planerar att ha nu på fredag. Det är för första gången som jag ska blanda ihop människor från olika umgängeskretsar. Jag är t.ex livrädd över att någon i queerbubblan ska heterobasha någon av mina gymnasiekompisar bara för att de inte kan den senaste definitionen av heteronormativitet. Men det ordnar sig nog, allt kommer ordna sig, allt kommer bli bra, allt är bra, bara bra, jättebra, världen är härlig, världen är bra. Och framförallt gott folk;
JAG TROR PÅ MÄNNISKAN!
Glöm för i h-l-v-te inte det!
(Den sista meningen var en uppmaning till mig själv.)
Herregud, jag överlämnar mitt hem till heteropatriarkatet personfierat! Kan man skriva in i andrahands-kontraktet att heterosex är förbjudet mån tro? Eller ska jag kanske måla med blodröd färg i vardagsrummet över hela fondväggen att "penetration är våldtäkt"?
Utöver det är jag samtidigt nervös äver mitt "(A)sexuella och (alkohol)fria hejdå-saftkalas" jag planerar att ha nu på fredag. Det är för första gången som jag ska blanda ihop människor från olika umgängeskretsar. Jag är t.ex livrädd över att någon i queerbubblan ska heterobasha någon av mina gymnasiekompisar bara för att de inte kan den senaste definitionen av heteronormativitet. Men det ordnar sig nog, allt kommer ordna sig, allt kommer bli bra, allt är bra, bara bra, jättebra, världen är härlig, världen är bra. Och framförallt gott folk;
JAG TROR PÅ MÄNNISKAN!
Glöm för i h-l-v-te inte det!
(Den sista meningen var en uppmaning till mig själv.)
